åka skidor i mörkret + mörkrädd = ingen höjdare

jag trotsade mig själv idag, jag åkte ensam i mörkret hem från dundret, det finns inga lampor efter spåret på väg hem genom skogen. jag trodde minst 10 gånger att nån följde efter mig när min jacka lät eftersom den hade frysit fast och när vattnet i vätskebältet "kluckade" mot kanten. jag åkte så fort att mina ögonfransar och halsduken frös ihop och blev isiga. ett tag såg det ut som att det kom nån med en lampa bakom mig men när jag kollade bak var det ingenting, då blev jag rädd och åkte ännu fortare. men sen kom det lampor då var det chill!


nu måste jag packa för på torsdag morgon åker jag till åsarna,
puss


Kommentarer

KOMMENTERA:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0